Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men alla jublade — alla utom Assim, som stod tyst,
och två unga flickor, Singoallas leksystrar, som gingo fram,
omfamnade henne och gräto.
För öfrigt ett bifall, som skar in i höfdingens själ.
”Vår höfding är rättvis!” ropade männen.
Men Assims moder dansade kring Singoalla och pekade
på henne med fingret. Och de andra kvinnorna, såväl de
äldre, hvilka tänkte på Assim för sina egna döttrars räkning,
som de yngre, hvilka afundades Singoallas skönhet och
gillade sina mödrars tankar, ropade: ”Gå! Bort! Gå till
din främling!”
Singoalla förde lockarne ur pannan, vände sig till sin
far och sade:
”Jag skall gå, fader. Ja, jag går gärna till den blonde
gossen, ty jag älskar honom, och han älskar mig; han är
min man, och jag är hans hustru. Men äfven dig älskar jag,
och sedan jag återfått min man, skall jag uppsöka dig, ty icke
kan du förskjuta mig för alltid, du som är så god.”
Singoalla vände sig bort och gick ur lägret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
