Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blinkande stjärnorna, det obestämda, obegränsade och
sammanflödande, de ljufva villor, som födas i det dunklas sköte,
o, hvad är solen med sitt gyllene sken, dagen med sina klara
föremål, sina kalla sanningar mot detta!
Sorgbarn följde fader och moder. Den lilles ansikte
glänste. En okänd makt rörde sig i hans barm och tvang
honom sjunga. Sången ljöd som vore han endast för
andarne, som sväfva genom natten.
De kommo till kullen vid bäcken; han var ej långt från
grottan. Erland och Singoalla satte sig vid kullens fot på
gräsmattan, där de fordom suttit; men leka, men plocka
blommor kunde de ej; domnande hvilade de mot hvarandras
skuldror; de kunde ej tala, endast sucka och känna
hvarandras närvaro, halft vakande, halft drömmande.
Men Sorgbarn satte sig vid bäckens rand, skådade
stjärnorna, som speglade sig däri, och sjöng för dem.
Så skredo stunderna, och stjärnorna, den ena efter den
andra, slocknade i västerns töcken. Grå dimma blandade sig
med mörkret; marken fuktades af arladagg.
Då gick Sorgbarn till sin fader, lade sin hand på hans
skuldra och sade till honom:
”Natten lider. Stig upp och följ mig!”
Riddaren vaknade smärtsamt ur sin halfslummer; hans
vilja var underdånig Sorgbarns; han måste lyda.
Detta gjorde Sorgbarn, ty det var redan långt förbi
midnatt, och den hemliga kraften, genom hvilken Sorgbarns själ
rådde öfver riddarens, började slappas. Det kände gossen af
kyla och matthet i sina lemmar.
”Moder,” sade han till Singoalla, ”kom! Jag är matt
och fryser. Vi måste skynda.”
”Säg farväl, o moder. Vi måste skynda,” upprepade
Sorgbarn ängsligt.
Singoalla steg upp.
”Farväl,” hviskade hon till riddaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
