Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
styfna och varda döda bitar af något, som förr hade
sammanhang. Men att de sträfva till återförening, såsom sagan
påstår, kunde nattvandraren icke fatta. Han för sin del ville
ingen återförening. Bäst vore förintelsen, och han borde
egentligen skratta åt allt, då han nu visste, att pesten ginge
öfver världen och skulle utrota det mördareyngel, som vimlar
i stoftet. Sedan finge gräsen och blommorna växa i fred för
djurens tänder, och ingen yxa skulle fälla träden, som fritt
finge fläta sina grenar till ett enda hvalf öfver den stilla
tigande jorden. Då vore paradiset återställdt i all sin
härlighet. Men måtte då ingen Adam och Eva komma och
fördärfva det igen! På en ny Adam skulle följa en ny Kain,
som dödade sin broder, och på Kain fäder, som dödade sina
söner, och söner, som dödade sina fäder. Under sådana
oklara tankar fortsatte riddaren sin vandring kors och tvärs
i skogen.
Så hände fram mot dagningen, att han såg ett eldsken
och ställde kosan dit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
