Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trodde, att ingen såg honom, och ställde sig framför spegeln
och fäste stjärnan på sitt bröst och, ett tu tre, hoppade han
upp och gjorde hvad fröknarna skulle kallat ett battement
och sade till sig själf: nu har jag nått mitt lefnadsmål; sådant
får man, när man är ett snällt barn.
”Är han ett barn?” frågade Vigg.
”Nog är han det,” svarade vätten.
*
Så kommo de till en annan än större byggnad, där det
också lyste ur många fönster. Vätten lyfte och svängde sin
pälsmössa och ropade: ”Lefve, lefve, lefve!”
”Hvarför ropar du så?” frågade Vigg.
”Det får du veta om ett tjugotal år härefter, men icke
nu,” sade hans resekamrat och såg litet illmarig ut. Han
öppnade sin kista och framtog några böcker med mycket
vackra pärmar.
”De äro praktfullt bundna,” sade han, ”men hvad är
deras yta mot deras innehåll? De förvara många de ädlaste
tankar, som människor ha tänkt. För herrn och frun här
uppe kunde jag icke påhitta bättre julklappar.”
Vigg fick sitta kvar i släden, medan vätten var där
uppe. Om det märkligaste han såg där nämnde han
ingenting för Vigg. Men jag vet det och kan omtala det. Han
såg en gosse, jämnårig med Vigg, en hurtig vacker gosse,
om hvilken han förutsett, att han skall varda Viggs trofaste
vän och käcke medkämpe i kommande strider för det rätta,
sanna och goda. Och i en vagga såg han en flicka, hvars
lilla mun liknade en rosenknopp. Om henne hade han
förutsett, att sedan hon blifvit gift, skall hon kalla Vigg sin
lille rare man.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 20:42:34 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/snl/15/0240.html