- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 15. Viktor Rydberg; Pontus Wikner /
247

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tinska. Från förrummet leder en trappa till det nedre hvalfvet,
det tullianska. Vid nedgången ses en latinsk inskrift från
kejsar Augustus’ tid. Hvalfven äro byggda af väldiga
travertin-block utan murbruk, och synnerligen det sätt, hvarpå det
tullianska är uppfördt, medelst vågrätt lagda, öfver hvarandra
framskjutande stenar, vittnar om mycket hög ålder.
Forn-forskarne tro, att Tullianum varit en vattenborg, ett med
Roms äldsta fästningsverk sammanhängande brunnshus,
ämnadt att tillförsäkra stadsdelen på Kapitolium friskt
dricksvatten. Källan där nere skulle då vara mycket äldre än
apostlarnes tid. Dock, det är med den fromma sägnen,
inför-lifvad i kyrkans tro, som vi här hafva att göra, ej med de
lärdes undersökningar. En gång om året, nämligen efter
högsommaren, då den stora åttadagarsfesten till Petrus’ och
Paulus’ ära firas i Roms förnämsta kyrkor, genljuder äfven
det forna fängelset af härlig sång. En mässa af Palestrina
utföres där då af den påfliga sångarkören i närvaro af en
mängd prelater i högtidsskrud, och till de troende utdelas
då vatten att dricka från den heliga källan i det tullianska
hvalfvet.

*



Petrus, mannen med den bergfasta tron, hade, såsom
vi alla veta, ögonblick, då hans andliga mod till fullo svek
honom. I judiska vänners närvaro hände det, att han blygdes
sitta till bords med grekiska trosbröder; ja, sin egen herre
och mästare förnekade han ju, då han en gång såg sig
omgifven af människor, för hvilka frälsaren var en
upprorsman och hans läror dårskap. Tusen sinom tusen göra såsom
han, i det de för människoynnest eller af människofruktan
förneka sitt hjärtas eller sin tankes idealer; men huru många
äro de, som i likhet med aposteln bittert gråta öfver sin
svaghet, i ångerns tårar finna ett bad till själens stärkande
och ur nederlaget framgå med härdad vilje att kämpa och
lida för sin öfvertygelse?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:42:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/15/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free