Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter nio månaders förlopp föll domen. Paulus och
Petrus voro, såsom höfdingar för den föregifna
mord-brännaresekten, dömde till döden — Paulus att afdagatagas
med svärd, ty han var romersk medborgare och som sådan
fritagen från skymfligt dödssätt, Petrus däremot att lida det
vanärande korsstraffet, vanärande i romarnes ögon, men
omstråladt af dyrd i kristianernas, allt sedan Herren uppgaf
sin ande på korsets trä.
Natten före den dag, då rättstjänarne, som hade att
frambära domen, väntades, låg Petrus vaken, gripen af oro,
och lutade sin feberheta panna mot pelaren, vid hvilken han
var kedjad. Paulus, som sofvit en stund, hade vaknat och
höll vännens hand i sin. Hastigt stodo fångvaktarne
Processus och Martinianus framför dem, lossade deras länkar
och sade till dem: ”Flyn! Portarne stå öppna! I morgon
är det för sent. För oss och alla bröderna äro edra lif för
dyrbara, att tyrannen skulle få taga dem. Herrens ängel har
förut frigjort eder ur bojor och fängelsen. I Herrens namn
ären I frie äfven nu!”
Då Petrus hörde detta, steg han upp. Fly! ljöd det
rundt omkring honom; fly! ropade i denna stund hans eget
bäfvande hjärta. Dödsångest omtöcknade hans sinnen . . .
och när han återkom till sans, fann han sig på en ödslig
gata långt från fängelset, med en molntyngd natthimmel
öfver sig, från hvilken regnet, jagadt af häftiga vindstötar,
nedstörtade i strida skurar, medan stormens röster tycktes
upprepa maningen: fly, fly!
”Broder Paulus!” ropade Petrus med dämpad stämma,
men ingen svarade. Paulus var icke med honom. Hade
denne stannat i fängelset och försakat den tillbjudna friheten,
eller hade han flytt åt annat håll? Petrus visste det ej och
hans feberbrinnande hjärna, hans klappande hjärta vägrade
honom att tänka vidare däröfver. Gisslad af
själfuppehållelse-driften och utan att hämmas af de sår, som fångkedjorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
