Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
on-g.nc.Urx- ■ X rz~x%..xx–xyrryxzznor—-kczdoczzxc~xx^o
Uk Romerska Sägner
fasan, som öfverväldigade mig, försvinna, och jag skall visa
mig värdig kronan, som du i nåd vill gifva mig.”
Och Petrus fick gråta ut hos sin bäste vän och kände
hans hand med själsfridens och välsignelsens härliga krafter
hvila på sitt hufvud.
När aposteln styrkt och lugnad steg upp, var Jesus icke
mer synlig. Stormen hade höjt sig på nytt och dref från
hafvet svarta molnflockar öfver Tiberdalen. Regnet föll åter
i strida strömmar. Men aposteln kände, att Herren, fast
osynlig, var hos honom, och denna hugnande känsla lämnade
honom icke mer.
Petrus styrde sina steg tillbaka till staden och till
mamer-tinska fängelset. Han slog på dess järnport, tills väktarne
öppnade, och sade till dem: "Vänner, gifven mig nu åter
mina kedjor! Det höfves mig icke att undfly segerlönen."
När morgonen kom, sof han lugnt i sina gamla länkar,
i kretsen af sina medfångar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
