Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvaraf Klaudius var mäktig, då han höll ett öfvertänkt
foredrag, medan han till dagligt bruk talade bredvid munnen.
Samma iakttagelse hade romerska folket ofta tillfälle att
göra, sedan Klaudius kommit på tronen. Då han icke talade
oförberedt, voro hans föredrag i senaten ej endast rediga,
utan sakrika och utmärkta för grundlighet; och likväl gick
knappt någon dag, utan att man på forum eller i enskilda
kretsar hade någon dumhet eller tokig ordvändning att
om-förmäla från hans läppar.
Den medlidsamma vänlighet Augustus visat honom under
hans glädjetomma ungdomslif förvarade Klaudius i
tacksammaste minne. Att Augustus aktat nödigt utestänga honom
från alla statsvärdigheter med undantag af auguralprästens
och i sin sista vilja ihågkommit honom med endast en ringa
penningsumma minskade icke hans tacksamhet. Fanns i
romerska riket någon, som i kejsardömets grundläggare såg
ett högre väsen och fäste allvarlig betydelse vid hans
upp-höjelse till gudarne, så var det denne hans efterträdare.
Under Tiberius’ styrelse var Klaudius än strängare
aflägsnad från allmänna värf. När senaten gaf honom säte
och stämma bland sina ledamöter af konsularisk rang,
upp-häfde Tiberius beslutet med den öppna förklaring, att hans
frände ej var vid sina sinnens fulla bruk. Det förakt Tiberius
ägnade honom och den rädsla han hyste, att ”fånen” skulle
kasta löje öfver Cesars hus, voro dock blandade med andra
känslor. Äfven han hade i Klaudius upptäckt ett ädelt gry;
det harmade honom, att de sällsporda anlag till en god
människa, hvilka han här trodde sig hafva funnit, skulle vara
parade med så ohjälplig svaghet, och genom sitt testamente
sökte han trygga honom en själfständig och sorgfri ekonomisk
ställning. Men Kaligula röfvade hans förmögenhet, och
Klaudius lefde sedan den fattige lärdes lif med alla dess
försakelser. Olycklig var han dock icke, undantagandes de
stunder, då han var kallad till hofvet för att tjäna till skott-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
