- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 15. Viktor Rydberg; Pontus Wikner /
286

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

”Ja, ser du, Andrea. Carlota var from som en nunna;
men det var icke jag; och då tänkte hon, att hon borde
förbättra mig med förmaningar; och då det icke hjälpte, så
skref hon detta stycke. Jag misstänker nästan, att pater
Anselmo hade sin hand med i spelet, ty han lade sig nog
mycket i den där gamla affären med Nina, du vet.”

”Och detta vill du göra dig af med?”

”Jag har det i afskrift, förstår du; men för dig trodde
jag det skulle vara angenämt att se själfva originalet, fast
Carlota, det må änglarne veta, icke hade någon särdeles
prydlig handstil och icke heller stafvade så alldeles felfritt.”
”Jag skall närmare undersöka den skatt du bringat mig,
Sebastian; kom igen i morgon.”

”Ske alltså. God afton, Andrea. Carlotas ande komme
öfver dig!”

Solen var nu nedgången, och mörkret utbredde sig
hastigt. Mästaren tillslöt sitt fönster och tände sin lampa.
Först satt han en lång stund och betrakade drömmande det
framför honom på bordet liggande manuskriptet. Ändtligen
började han läsa. Det var en berättelse af i det närmaste
följande innehåll.

*



”Nej, Glaukon, vid detta laget hade jag redan varit död.
Besinna, det är tre timmar sedan han lämnade mig, och
tre timmar längre i en sådan ställning, det hade varit
omöjligt.”

”Hvem var han då, kanske ett sändebud från de
olympiske gudarne, kanske Hermes själf?”

”Ack, Glaukon, de odödlige gudarne äro döde, såsom
allt skönt nu för tiden. Fast det är nästan otacksamt att
klaga öfver skönhetens försvinnande, när man trampar dessa
galileiska berg och ser landet omkring sig såsom en trädgård
eller såsom en af Elysions ängder.”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:42:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/15/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free