- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 15. Viktor Rydberg; Pontus Wikner /
285

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det företrädet erkänner jag hos dina änglar — jämte det
att de icke tappa vingarne förstås — att deras kläder äro bra
lätta och bra billiga. Men, hör mig, gamle broder, det där
draget kring munnen har jag sett förut.”

”Kan nog hända.”

”Och du skulle icke vara en slösare, Andrea. Det är
i dessa dagar tio år sen hon dog, och ännu tänker du alltjämt
på henne. Nå ja, hon var vacker, syster min: det låg i
släkten.”

”Carlota var mer än så.”

”Ja, hon skref bra vers; det går en åder af poesi genom
alla Fiorellos. Minns du hvad hertigen sade om min farfar?”
”Hon var mer än så. Hvad hon var för mig, det vet
du, Sebastian; men hon var också din skyddsängel. Du har
efter hennes död bevisat, hur väl du behöfde henne.”

”Nej, Andrea, för att säga sanningen hade jag bevisat
det långt förut. Jag var icke ett grand bättre då än nu, fast
jag hade mindre skulder. Den fromma själen: jag önskar
nästan, att hon icke hade funnits, ty hennes minne står mig
ibland i vägen. Men nu, Andrea, skall du hjälpa mig. Du
är rik, det vill säga: du har mer än du behöfver. Detta
skall du köpa af mig för dubbla summan af det lån, du sist
gaf mig. Det är billigt, att du betalar det så pass dyrt, ty
för dig har det mer värde än för någon annan människa.”
Sebastian framtog en portfölj och räckte honom öppnad
åt Andrea. Denne bläddrade däri.

”Carlotas hand,” sade han rörd.

”Ja, och Carlotas tankar, Andrea. De äro mycket
vackra. Från ståndpunkten af ett utveckladt poetiskt
konstnärssinne kan det vara mycket att anmärka, i formen förstår
du; men tankarne i poemen skulle jag själf ej skämmas för.
Det där är kanske det bästa, och det är, skam till sägandes,
skrifvet för min skull.”

”För din skull?”

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:42:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/15/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free