Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem från det naturalistiska skedet och som också är verkliga
innebörden i den benämning ”idealister”, hvilken brukades
om dem i 80-talets diskussion och hvilken alltså ej heller är
förfelad om konstnärliga ”realister” å la Snoilsky eller
Gellerstedt.
Härmed ha synpunkter angifvits, som kunna förena
denna volyms olika diktare. Eljes är det blott några af dem,
som i viss mån bilda en naturlig grupp: de s. k.
”signaturerna”, det antal unga poeter, hvilka började som
1860-talets litterära Uppsala. Lärjungar till skalderna Malmström,
Bottiger och filosofen Boström, äfven samlande sig kring
yngre estetiker, Nyblom och Dietrichson, hunno ett par af
dem redan då att utveckla en egendomlighet, Snoilsky i sin
lyrik, Björck i sina versnoveller. Andra, som Daniel
Klock-hoff, visade början därtill, som dock stäcktes af en förtidig
död, och ännu andra, Wirsén, Bäckström, framträdde först
senare på fullt allvar. Flere medlemmar af denna intresserade
och begåfvade vänkrets, både de som upptagits här och
andra, nådde bemärkta, och några nådde utmärkta platser
inom vitterhet och samhälle.
1 åtskilligt speglade väl deras studentkalendrar ”Sånger
och berättelser af nio signaturer” och ”af sju signaturer"
o. s. v. vår guldåldersdiktning, de fulla känslornas, de starka
färgernas litteratur, så som en svagare regnbåge speglar en
starkare. Man får icke glömma, att dessa publikationer ju
aldrig framträdt med anspråk att göra epok å la fosforisternas
”Poetisk kalender” utan skulle vara — studentkalendrar som
många andra, fastän flera af deras skapare snart nog kommo
att tillhöra tidens betydande poeter. Icke desto mindre kan
man väl säga, att några vittra studentpublikationer sedan
icke hörts af, som tillnärmelsevis fått dessas betydelse. Och.
såsom redan antydt, något nytt ville de i sin opposition mot
det stortalande och abstrakta efterklangsversskrifveriet. Deras
bästa lyrik — äfven oafsedt Snoilskys — kom med ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
