Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den boning, som jag fyllt med nattlig skräck,
jag kunde icke nog bese, beundra:
möblering utan stoftkorn eller fläck,
i stort och smått en bild af sjuttonhundra,
med bronsbeslag allt vördigt och bastant,
från gamla kopparstick mig välbekant.
Klaveret, som jag hört så mången gång,
stod där i vrån, i hvitt med nött förgyllning,
notställarn bar en nu förgäten sång,
i gulnadt bläck en sirligt skrifven hyllning.
Det var ”vid vassen af den krökta ström” —
en ton, som följt mig ända i min dröm.
På hyllan, lysande i franska band
och högröd snitt, liksom i högtidskläder,
gustavianska skalder trängdes bland
dalinska tidens folk i simpelt läder.
I vitterhet den gamla höll sig nöjd
till dem, som gjorde hennes ungdoms fröjd.
På väggen taflor! — Farfar i peruk
med harnesk öfver gula kyllerrocken,
ett rytterianfall — en mörknad duk
med Lembkes svarta häst i främsta flocken,
pastellporträtt i bleknad härlighet —
Jag tröttnade ej fråga: ”hvem är det?”
I målad miniatyr, i drifvet vax,
jag redan visste mången likhet läsa:
på vinlöfskransen röjdes Bellman strax,
och stackars Lidner på sin stora näsa.
Af häpen vördnad stod min mun på glänt,
då fröken sade: ”Jag dem sett och känt.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
