Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stunden adlad blef till högtidsfest.
Ej af systerbarnens stoj han stördes,
"låt dem glamma", så han säga hördes,
"när de leka, går det allra bäst.”
Här han lät i fagra toner strömma
en konstnärligt sträng och ren musik,
som med tanketyngd förband det ömma,
ädelt lugn med äkta romantik.
Dilettantens lek, som käckt för stunden
braskar, var af honom djupt försmådd;
känslig, ej af ytlig äflan bunden,
med sin lärdom trängde han till grunden
-därför blef han kallad svårförstådd.
Småtriumfer skörda kan förvildning,
han dock visste att ur inre tukt,
där ingifvelse förmäls med bildning,
spirar fägring upp som mogen frukt.
Intet ädelt kritiskt sönderbröt han,
för hvar sann förtjänst hans hjärta slog,
af allt skönt i konstens häfder njöt han.
När till andras ord han skref — hur slöt han
ej sig ömt till hvarje text han tog!
Skymtar ej i dagens aftontimma
än hans bild vid trädgårdsfönstrets rand?
Dallrar ej i aftonrodnans strimma
ett adagio speladt af hans hand?
Nalkas han, hvars tunga, brutna hydda
förr var andens krafter till besvär,
fri och ung sitt hem från dagar flydda,
detta hem, som frid och stillhet skydda,
denna park, för honom fordom kär?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
