Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Här,” jag tänkte, ”nog en stund jag dröjer,”
och gick ut att skåda mig omkring.
Plötsligt — tempelklockans ljud sig höjer,
höstvind likt bland dufna blommors ring.
Folk jag strömma såg,
och med fiken håg
tänkte jag: ”Här vankas någonting.”
Och där vankades — en fest vid graf ven,
och där vankades — en hjärtats tår.
Först en gubbe vandrar med prestafven,
sen en kista följer på sin bår,
och å snöig led
svarta tåget skred,
som en sky på vintergatan går.
Porten springer opp till helgedomen,
och till koret skrider tåget fram.
Dofva stämman: ”Du af jord är kommen,
och till jord du varder,” jag förnam;
”men ur svartan jord
skall med härskarord
lifvets Herre väcka Adams stam.”
Talet slöts. Och nu från späda munnar
klang: ”0, hoppets dag, som klarnar opp!”
Härlig är den sången, som förkunnar
åt den dödlige odödligt hopp.
Och af fröjd jag grät,
att odödlighet
dock är målet för vårt vandringslopp.
Och med evighetens rena tankar
såg jag sedan, hur i grafvens famn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
