Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BARNDOMSMINNEN.
Ej störes sabbatsfriden af minsta knäpp.
De hvita liljor ringa, med guld till kläpp;
omkring dem står lavendeln, så grann och mörk,
och öfver honom ”hänger” en luftig björk.
Min mor sig redo gör att till kyrkan gå,
och lätta silfverskyar se ned därpå:
spetskantad hufvudbonad af hvitt musslin,
röd silkeduk och psalmbok, så fin, så fin!
Jag står bredvid och blickar förtjust på mor
och tänker: ack, om bara jag vore stor!
Så skyndar jag åt hagen i största hast
och binder, ”litet misslynt”, min örtakvast . . .
Han är ju ”riktigt simpel”, min bästa kjol,
min halsduk likaledes, fast ny i fjol,
och fast jag redan läser så bra som få,
har ingen egen psalmbok jag fått ändå!
Nu är jag ”stor och gammal” se’n många år,
har dyrbar silkeskjortel och gråsprängdt hår
och silkeduk och psalmbok så fin, så fin,
och till och med ett hjärta utaf rubin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
