Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur SVENSKA ÖDEN OCH
ÄFVENTYR.
BESKYDDARE.
”Mäster Påvel må tala!” sade åldermannen i
kann-gjutareämbetet och klappade ljud.
Mäster Påvel steg upp. Han kastade en forskande blick
öfver det församlade ämbetet med mästare och gesäller och
började tala:
”Ålderman, mästare och gesäller! Likmätigt min
rättighet och uppfordrad af min känsla för det billiga har jag
beslutat framlägga ett förslag, som visserligen icke i år kan
påräkna något bifall, kanske icke nästa år heller, men just
därför skall det fram nu, så att det får tid att hvila,
eftersom ju alla stora frågors öde är att hvila. Vällofliga
kann-gjutareämbetet i Stockholm har haft sin gagnande tillvaro i
tvenne århundraden, och dess stadga eller skrå har under
dessa århundraden trotsat tidens angrepp och förblifvit i
sitt ursprungliga skick. Men hvad som däremot icke kunnat
stå mot tidens stormar, det är de yttre omständigheter, under
hvilka ämbetet haft sin tillvaro. När ämbetets skrå gillades
och stadfästes af konung och råd, ägde Svea rikes hufvudstad
en folkmängd på åtta hundra borgare; nu har denna
folkmängd fyrdubblats. Ämbetets stadga bestämde för två hundra
år sedan, att mästarnes antal endast skulle vara fyra; denna
7. — Nationallitteratur. 17.
99
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
