- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 17. August Strindberg /
108

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



blifvit den, att kannorna aldrig voro rena. Den enda åtgärd
man under tidernas lopp vidtagit i förbättringsväg var, att
man förbjudit blys användande. Men detta hade endast
medfört den olägenheten, att kärlen blifvit dyrare, utan att
olägenheten i nämnvärd mån afhjälpts.

Nu hade Boo löst frågan på ett mycket enkelt sätt. För
att kunna tvätta kannan inuti hade han ändrat formen och
gjort henne vidare i mynningen, så att man kunde komma in
med handen; för att få henne billig hade han satt till bly;
men för att få henne klangfull, hade han användt ett nytt
arbetssätt, som nämndes kallgjutning, hvilket bestod i att
formen hölls kall med våta trasor, och hvarigenom den enda
olägenhet, som blyets användning kunde medföra,
tillintetgjordes.

Boo hade således all anledning att vara nöjd med sin
nyhet, om också han icke hade stora förhoppningar på att få
den erkänd af de gamle.

När tiden var ute, hördes en nyckel skjutas in i låset,
och dörren gick upp. Åldermannen trädde in, åtföljd af
åld-gesällen, som borde bära upp mästerstycket på rådstugan,
där det skulle omskådas. Åldermannen var icke glad;
åtminstone bar hans ansikte spår af förfärliga sinnesrörelser och
onda drömmar, möjligen verkningar af ett nattvak och ett
rus. Mästerstycket öfverhöljdes med en duk, och nu vandrade
man upp till rådstun, åldermannen först, åldgesällen sedan,
och sist kom Bosse skuttande som en skata på sina kryckor.

Gatpojkarne stodo i hörnen och räckte ut tungan åt
Bosse, som endast svarade med att låta ena kryckan röra
upp ett stänkregn ur rännstenen, hvarvid den skämtsamma
flocken försvann i portgångar.

Uppkommen på rådstugan, erhöll Bosse en vink att
stanna i förstugan, där dörrvakten satt. Borgmästaren och
de tre mästarne i kanngjutareämbetet mottogo åldermannen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:42:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/17/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free