Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
August Strindberg
vika för att sedan desto säkrare klämma fast den feta
åldermannen, som nu satt som i ett städ och under mängdens
jubel måste åhöra Bosses nidvisa, hvilken han nu tog om
med vederbörliga förändringar, ledsagade af hopens
upprepade st! st! st!
Åldermannen började skrika:
"Din ärkeskälm, du vågar bryta mot lagar och
författningar.”
”Jag har inte brutit några författningar," sade Bosse,
”Du har slagit upp bod, din förrädare!”
”Det här är ingen bod,” svarade Bosse.
”Men det är ett bord.”
”Nej, det är inget bord, det är bara ett par bräden,
och för öfrigt står det i skrået, att man icke får slå upp
fönster. Här syns inga fönster, om inte ålderman ser några
af himmelens — däruppe!”
”Du säljer kannor, din hundra ...”
”Det är folket, som köper, ålderman!”
”Och du sjunger nidvisor, din rackare!”
”Jag sjunger om åldermans strumpa!”
”Nej, du sjöng något fult, din skråpuk! Häråt,
borgmästare och svenner! Häråt!”
Borgmästaren visade sig nu i ett fönster och fick i ett
ögonblick sin väns beklämda ställning klar. Han gaf en
vink inåt rummet, och snart syntes stadens trumslagare i
ett annat fönster. Trumman gaf en kort appell.
”Stå på er nu!” sade Bosse till gesällerna.
Men trumman började hvirfla, och då gick som en
skräck genom hopen. Den förstummades och upplöste sig
som ett moln.
”Stå på er,” skrek Bosse, ”nu gäller det!”
Men de stodo icke på sig. De veko, veko, så skamligt.
Men då blef Bosse vred. Han sprang upp, ställde sig på
bordet och skrek:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
