Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som ett illa utprickadt farvatten, där man kunde törna när
som helst. Men jag tog besticket och prickade ut på kortet,
så jag fick smult vatten. Men jag gör min själ inte om det.
Det skall hin hårde sitta och knäppa såna nötter, som är
svarta inuti, när man väl får hål på dem. Och nu önskar
jag dig frid och lycka och ditt goda förstånd igen. Hur må
mina små? Du glömde sist att skrifva om dem! Det var
väl för den myckna omtankan om den där Noras välsignade
ungar (som inte finnas annat än i pjäsboken!). Gråter min
son, spelar min lind, sjunger min näktergal och dansar min
lilla docka? Det skall hon alltid göra, ty då blir gamle Pall
glad. Och nu Gud välsigne dig och låt inga onda tankar
komma emellan oss. Jag är så ledsen så jag kan inte säga
det. Och så skall jag sitta och skrifva recensionsartiklar om
teaterpjäser! Gud bevare dig och de små, och kyss dem
midt på mun från din gamle trofaste Pall.”
När kaptenen fått af brefvet gick han ner i gunrummet
och fick sig en grogg. — Han hade läkaren med sig. —
Häu, — sa han, — har du känt hur det luktar af gamla
svarta byxor. Häu! Surabaja! Skulle fan ta mig hissas i
kattblock på förtoppen och vädras med en bottenrefvad N.
V. t. N. — Men läkaren förstod ingenting! — Ottilia, Ottilia
mig i —! Hon skulle ha sin ranson af en handspak! Skicka
ner den fan grå i skansen och släppa andra backlaget på
henne med skalkade luckor. Han visste nog hvad en gammal
nucka behöfde* — Men hvad är det åt dig då, gamle Pall?
frågade läkaren. — Plato! Plato! Fy fan för Plato. Ja,
när man är på sjön i sex månader, då är det Plato! Då blir
man etisk! Etisk! Häu! Jag håller en märlspik på en
syskonhake att fick Ottilia sin varma mat, så fan i mig hon
skulle tala om Plato! — Men hvad är det då? — Åh! Det
är ingenting. Hör du! Du som är läkare! Hur är det med
fruntimmerna, du, egentligen! Hva? Är det inte farligt att
gå ogifta länge? Bli de inte lite . . . kuckeliku, så där på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
