Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är skräddarn själf, som en hårdhändt natur kramat ihop
till en puckel, och åt hvilken föräldrarna på den grunden valt
det stillasittande yrket.
För att rätta naturen, som gifvit honom anledning till
missnöje, har skräddarn anlagt ett godt lynne och utvecklat
sig till en muntergök, som alltid är full med historier och visor.
Och liksom för att visa naturen hur den skulle ha burit sig
åt, har han kastat sig med kärlek åt naturförsköning. Det är
han därför som gjort trädgård, och icke nöjd med att förädla
de gamla sötäpplena och surkartarna i trädgården, har han
gått och ympat ädelfrukt i vildmarkens träd, så att den sura
rönnen bär hvita astrakaner och den kärfve hagtorn lyser
af det lilla dufäpplets röd- och hvitkindade barnansikten. Och
liksom om han kände, att hans dåliga art icke skulle längre
ner i världen, planterar han träd på marken, och när han
kommer till en bondgård för att sy, medför han i västfickan
några frön, som han i smyg stoppar i jorden, eller, när
årstiden är inne, några ympkvistar, som han sticker mellan bark
och träd. Och hans frön gro, och hans ögon växa ut, och
när ingen bär hans namn mer, så skall hans namn i långa
tider »uttalas, när andras barnbarn sitta under farfars
äppelträd och höra historien om hur det granna och goda undret
kom dit på den nakna hällen, och det långt efter sen hans
rockar och byxor blifvit trasmattor eller filtskor.
Nu, i mars månad, hade han sytt hos trädgårdsmästaren
på Sandemar, och han hade sett underverk i drifbänkarna,
och hört om ett slags runda gula gurkor, som man fick en
krona för på Dalarö Societet. Och så hade han fått hem
kärnor, lagt dem i en långrefslåda med jord och ställt i
fönstret. Efter fjorton dar såg han som en hvit fingerknoge
peka upp ur mullen och strax efter breda ut sig och lägga
som två vingar tätt utåt jorden som en trollslända. Så kom
aprilsolen, och då sköto de fart, pinade fram en grön karda,
rullade ut sig och började krypa. Då nöp han öfver tredje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
