- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 18. Anne Charlotte Leffler; Ernst Ahlgren; Alfhild Agrell; Georg Nordensvan; A.U. Bååth; Ellen Key /
6

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bestämmande sin andliga prägel och att redan vid 1890-talets
ingång signalerade de unga ledande krafterna helt andra
intressen och en helt annan formkonst.

En kronologisk synpunkt, som tycks vara ganska viktig
vid bestämningen af litterära perioder, äfven om den är
olämplig som hufvudindelningsgrund, är generationsprincipen.
Vi veta ju alla, hur en kamratkrets, ett släktled kan gå ut i
lifvet med samfällda ideal och sträfvanden; finnes det ibland
dem ett antal öfverlägsna begåfningar, kan deras inflytande
bilda utgångspunkt för en ny rörelse. Tvärtom händer det ju
inte sällan, att det ensamma snillet, i trots af väldiga
nydaningar och märkliga uppdaganden, inte når erkännande
eller lyckas rycka med sig de yngre och få inflytande på
litteraturen, medan hans verk och ideal äga det nya
programmets ungdom. Det är också lätt att finna, hur ojämnt de
stora andliga krafterna under olika tider gruppera sig i olika
fack och intressen, ibland tar litteraturen dem, ibland
politiken, ibland någon vetenskaplig ämnesgrupp. I Sveriges
litteraturhistoria finner man utan svårighet, att de sista
hundrafemtio årens förnämsta vittra skeden äro att tillskrifva
ett par sådana utprägladt litterära generationer.

En enhet i litterära sträfvanden och uttryckssätt, om
också med brytningar inom sig, bildade den gustavianska
vitterheten. Alla dess företrädare voro födda på 1750-talet
och således jämnåriga: Gustaf III, Kellgren, Leopold,
Clewberg-Edelcrantz, fru Lenngren, Lehnberg, Oxenstierna,
Adlerbeth, Lidner, Thorild. På 1760- och 1770-talet föddes endast
enstaka litterära begåfningar, såsom Franzén och Wallin,
hvilka trots oppositionstendenser i vissa fall inte mäkta skapa
en ny epok. Det sker först när ett nytt litterärt släktled
uppträder, hvars litterära revolution underlättas af att en politisk
föregått, som sopat bort censurhinder och den samhälleliga
maktens intresse för att skydda den gamla vitterhetens
position. De nya voro samtliga barn af ett nytt årtionde: Livijn

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/18/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free