Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillägnade sig en vidsträckt och mångsidig bildning, tvangs
Victoria Benedictsson af föräldratryck och ett omaka
äktenskap ned i andlig isolering och autodidaktisk planlöshet vid
sina studier. Hennes starka vilja och obetvingliga
konstnärliga skapardrift förde henne likväl igenom hindren och
svårigheterna, ehuru hon därigenom naturligtvis försenades i sin
utveckling och ej nådde fram till full och hel själfexpansion.
Ihärdiga, i ensamhet och sjukdom bedrifna förarbeten ledde
omsider till offentligt framträde som författare med en samling
småskisser från Skåne. Från allehanda romantiska
efterklangsförsök hade hon där fullkomligt frigjort sig och med
käckhet och klarhet bearbetat ett förstahandsmaterial:
situationer och karakteristiker från hennes hembygd. Under den
korta tid af fyra år, som hennes författarverksamhet upptog,
innan hon gaf sig själf döden, öfvermannad af svåra
kroppsliga lidanden och besviken på en sen kärlekslycka,
frambragte hon en rad ypperliga noveller, ett par större berättelser
och dramatiska utkast. Stigande formell behärskning och
motivens allt större väsentlighet vittnade om hennes alltjämt
fortgående artistiska mognad och öka det deltagande och den
saknad, som hennes lefnadstragik framkallar. Ingen af detta
skedes författare har heller blifvit så ofta och kärleksfullt
biograferad som hon, och en stor del af hennes anteckningar
och bref är redan utgifven och högt skattad. Lika litet som
fru Leffler ville Victoria Benedictsson, att tendensen skulle
framträda i hennes verk. "Jag har icke till uppgift att
predika för min tid utan att afbilda den. Jag har den mest
passionerade kärlek till kött och blod. Hvad skall jag med dogmer?"
skref hon i ett bref till Ellen Key, och undvek äfven oftast
de teoretiska resonemangen i sina berättelsers dialoger. Trots
den svåra ohälsa, af hvilken hon led under så många år, har
hennes alstring alldeles öfvervägande en prägel af sundhet
och kraft. Hon älskade arbetet och de arbetande, och hennes
verk äro ofta hymner öfver arbetets välsignelse. Hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
