Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MOR MALENAS HÖNA.
Fast mor Malena bodde på fattighuset, höll hon sig ändå
med höna, och det var en faslig lyx, det var att tillskansa sig
lifvets goda på andras bekostnad, det var att förhäfva sig
öfver sämre lottade. Mor Malena var ”öfverklass” på
fattighuset.
Den hönan var ett ständigt trätofrö. När Pernillas
ungar slogo itu något, så genast skyllades det på hönan,
fast Gud skall veta, att den hönan var så klok och förståndig,
att Pernillas ungar kunde tackat på sina bara knän, om de
varit hälften så förnuftiga som hon. Och fanns det något
på bordet, som inte borde vara där, så strax var det hönan!
Fast Malena visste på heder och tro, att den hönan var det
renligaste djur, som kunde trampa på marken; och var det
fråga om det, så kunde man hellre taga i hönan med sina
bara näfvar än i Pernillas ungar med en tång. Vid sådana
utlåtelser himlade sig Pernilla likt ett helgon och sade, att
det visste hon visst, att det är sen död att bli uppäten af
”hönsa-loppor”, men det skulle väl bli hennes lott ändå.
Hvarpå mor Malena hade att replikera, med ett ondskefullt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
