Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
*•" " ’ ■ ........... 1 ■ ■1 ■ ’ i* ii i :mJ
Ernst Ahlgren
Fältman komma utstö-rtande, och efter dem gamle Truls, utan
hatt och gnidande sig kring hufvudet och på pälsen, för att
släcka alla gnistor. Och vid den synen brast hon i nya tårar,
strida som ett stort regn, och hon mumlade syndabekännelsen
ifrigare än någonsin, ty nu hade vår Herre varit så god, och
nu ville hon göra något som han tyckte om. Därför satt hon
kvar med sina sammanknäppta händer och sitt — ”på
mångfaldigt sätt emot dig brutit hafver” — medan Truls
återvände till kohjorden med tjuren och Fältman.
Det knastrade och sprakade borta i fähusbyggnaden,
sparrverket störtade tillsamman, och en hög eldkvast sköt
upp emot himlen. Ryktaren brydde sig icke om att se dit en
gång. Han visste att han hade alla de sina i säkerhet och
började hjälpa till med att slå ihop inhägnaden.
Han såg hustrun gå bort öfver fältet.
”Sara, du! — Går du efter ett par byxor åt mig?”
”Ja, det är just det jag gör!” ropades det tillbaka m$d
vanlig snäfhet.
I detsamma kom husbonden fram till den gamle, åtföljd
af några främmande herrar. Hans blick gled öfver
boskapshjorden och tycktes göra en ungefärlig beräkning.
”Äro de räddade alla?” sade han med en viss tvekan,
som om det varit allt för svårt att tro.
”Jaa — alla . utom kalfvarna. Jag kunde inte komma
in i kätten.”
”Och det var ändå just i det hörnet, nere vid ladan,
som elden tog först fart!”
”Ja, hade jag inte haft Fältman till hjälp, så hade allt
en hel del fått bli där,” sade fader Truls med en röst, som
skälfde en smula af nattkylan.
”Det här har Truls Jonasson gjort som en riktig krona,
och jag skall nog komma ihåg honom för det.”
”Det var min själ inte jag. För det var hunden. Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
