Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur PÅ LANDSBYGDEN.
STORA PENGAR.
Det låg en tung, tryckande stämning öfver det stora,
ordentliga köket. Drängarna sutto raka som störar kring det
rödmålade, fyrkantiga fällbordet, väntande på kvällsgröten,
som ungmor just i detsamma hällde upp i fyra fat, hvilka
ställdes vid de olika hörnen, medan doppet däremot försiggick
ur ett gemensamt mjölktråg på bordets midt. Öfverst vid
bordsändan satt husbond’ eller ”gammelfar”, som han i
hvardagslag kallades, en lång, mager gubbe med tjockt, krusigt hår,
starkt framskjutande underläpp och buskiga ögonbryn öfver de
små, icke goda ögonen. Bredvid honom hade sonen, en
omkring trettioårs karl, med trött, liknöjd uppsyn och i förtid
böjd rygg, sin plats. Ingen yttrade ett ord. Pigorna spunno
sömnigt och ihärdigt; själfva katten såg slö och ointresserad
ut. Det enda friska och ljusa i rummet var ungmor vid spisen,
hvars käcka, rödblommiga ansikte bildade ett riktigt behagligt
afbrott i den allmänna kulenheten. Gammelfar eller Olof
Karlson var en driftig och dugande karl, men han hörde till
dem, som trampa sin väg öfver andra. Ingen hänsyn
återhöll honom, när han ville fram. Hustru, barn, tjänstfolk och
grannar — alla voro bara medel, af hvilka han begagnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
