Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaf af Geijerstam
lifvet. Så åkte Nils Tufvesson in på sin gård, och når han
stigit ur vagnen, såg han, att därute stod ett främmande
åkdon utan häst. Nils kände igen, att det var svärfaderns vagn,
och visste alltså, att Ola Persson på nytt kommit till gården.
Han blef med ens liksom torr i munnen och såg sig om,
som sökte han en utväg att obemärkt kunna smyga sig bort.
"Inte nu,’1 tänkte han. "Inte nu. jag vill gå in på logen
och lägga mig där hos hunden. Kanske kan jag då få sömn."
Han hade ju icke sofvit alltsedan hustruns död.
Som han tänkte detta, kom Inga Persdotter och hjälpte
honom att spänna ifrån.
"Sade prästen något?" frågade hon.
Nils berättade lågmäldt, hvad som händt, och lät hästen
gå före sig in i stallet.
"Hvad sade du honom?" frågade Inga Persdotter åter.
"Jag svor mig fri," svarade Nils.
Och hans ansikte skalf.
"Du får göra det en gång till i dag då," sade Inga
Persdotter. "Ola Persson har kommit hit. Han har hustrun och
två andra med sig. Jag vet inte, hvad de vill. Men
allesammans äro de efter dig och mig som vargar. Så mycket
ser jag. Visa nu, att du också kan bita ifrån dig som en varg."
Därmed gick Inga Persdotter åter in i byggnaden, och
Nils stod ensam kvar ute på gården. Han selade af hästen
och gaf honom vatten. Det var blott några minuter, som gått.
men Nils tyckte, att han varit ensam länge, och att det var
någon annan gång, för en tid sedan, han visste ej rätt när.
som han hört modern stå där och säga: "Ola Persson är
därinne, och han har andra med sig. Nu ska du bita ifrån
dig som en varg." Ännu kände han samma brännande torrhet
i munnen, och han drack ur skopan i långa drag. Utan att
veta mera, än att nu måste han gå in, steg han uppför de
båda trappstegen och böjde hufvudet i den låga dörren.
När Nils såg upp, stod han själf ensam midt på golfvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
