Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tor Hedberg
blod, safterna tränga sig fram och dricka ljuset och rodna
och glöda, då bryter sommarens jämna, milda grönska ut
i en sökande, famlande mångfald af heta, brännande färger,
då står skogen i brand, skönare än någonsin, rikare än
någonsin, men äfven sorgsnare än någonsin, ty under all
denna skönhet ligger förgängelsens aning gömd. Och denna
aning, den tär, stilla och omärkligt, och febern, som bränner
de gulnade bladen, tär äfven den, och hösten skrider
obevekligt framåt.
Så kommer det slutligen en dag med hög, blekblå
himmel och sval, genomskinlig luft, och efter den dagen
kommer det en natt med frost. Och då, i den kalla, tysta
natten, kämpar naturen sin sista kamp, kämpar den med
sin dödsfiende kölden. Men när morgonen kommer och solen
stiger röd öfver horisonten och frosten glittrar på gräs och
blad, då är kampen förbi, febern har brunnit ut, och bladen
falla, obevekligt, ett för ett.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
