Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur Sånger och Sagor
ingen af männen mäta sig med honom. Man aktade honom
för hans styrka, men man skrattade åt honom i lön, ty det
syntes alla, att bygget där uppe på branten var en dåres verk.
Han lät dem skratta, ty han visste, att när stugan var
färdig, skulle hånet förbytas i beundran. Stocklager efter
stocklager reste sig bygget; efter tvenne somrar stod
Hökstugan färdig. Den var högre än någon af stugorna i dalen,
men honom själf syntes den dock icke hög nog; vida
omkring syntes den, men icke så vida som han drömt sig. Den
var mindre än hans tanke, men han visste, att den var större
än de andras tankar, och därför förtröstade han på sin ära.
Tvenne dagar såg han folket vallfärda dit upp för att taga
stugan i betraktande. Då de vände åter, läste han undran
eller löje i deras blickar; i någras läste han afund, och det
var för honom som en droppe vatten på en törstandes läppar.
Men ingen hyllade honom, och de vände åter till sina boningar
som om intet händt.
Ännu väntade han dock. Och i åter tvenne dagar såg
han händer, som pekade upp mot höjden, och hörde sitt
namn på människors läppar. Men då han närmade sig,
sänktes händerna och munnarna blefvo tysta.
Ännu hoppades han dock. Och i åter tvenne dagar såg
han blickar, som lyftes från arbetet och riktades mot branten,
där Hökstugan reste sig. Och då slog hans hjärta af glad
förväntan.
Men efter sex dagar var allt som förut, och ingen tänkte
mera på Hökstugan. Den skulle varit glömd, om den icke
blifvit till lek på barnens läppar.
Då fick han hat till sina egna händers verk. Aldrig gick
han mera dit upp, sällan såg han dit. Hökstugan fick stå
tom och öde, och han bodde som förut i sin låga hydda
nere i dalen.––-
Han skrattade och skakade sin hand, så att askan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
