Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur DIKTER.
1896.
AFGUDAR.
Ljust och soligt ligger lifvet,
klädt i mogen sommarskrud,
på hvart blad, hvart strå står skrifvet
lockande det lätta bud:
Gläds åt allt som dig blef gifvet,
dyrka verkligheten som din gud,
famna lifvet som en klarögd brud!
Men i mödans mörka kammar
sitter jag dock år från år,
och med längtans glöd, med viljans hammar
söker forma lifvet, tills det når
skönhetsbilden, som för tanken flammar,
och hvar gång, då profvet förestår,
jag min afgud själf i stycken slår.
* * * -*
VINTERNATT.
I nattens klara tystnad af kristall
jag hör ett fjärran sus af anderöster,
i mörkret glindrar frostens bleka fall,
och månens smala skära står i öster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
