- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 2. Svensk renässanslitteratur. Skogekär Bärgbo, Georg Stiernhielm, Samuel Columbus, Andreas Arvidi, Urban Hiärne, Lars Johansson, Johan Runius, Haquin Spegel, Gunno Dalstierna, Israel Holmström, Jacob Frese /
50

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Giör dig alsintet qwal; war altijd lustig, och sorgfrij:

250. Acht’ icke fåfängt Roos, eller Last, för skam eller ähra,
Ähra så wäl som Skam äre wind, och Namn utan ingiäld.
Giör hwad dig rinner i hug: ty dig och dijn-lijka Funkar,
Skrifwen är ingen Lag, för larfwor löpa små gossar,
Bönder och dylijka pack, man plägar skräckia medh Lagen.

255. Spinnelen i sijn Garn bestrickar spinkote Myggar;
Gettinga snorra sig vt; och slippa de brummande brömssar.
Sådan är almena Lag; de Fattige fasna, besnärias;
Stolte och store gå frij, och slippa de trotzige Drottar.
Nu min HERCULE kom; vtan högre betänckiande fölg mig.

260. Wägen är jämn, och bred, bland Roser och ljufliga Lillior,
Makliga rinner han hän, genom ängiar och fuchtige dälder,
Skogen är lustig, och Qwistarne full af qwittrande Foglar.
Alsköns fruchtbare Trä, Pomerantzer, och Candiske drufwor,
Alstädes, här och där wid wägen å Bäckarne finnas,

265. Månge små meenlöse diur, man seer där spelande springa,
Källor och lefwande Watn, fördeelt vti månge små Bäckiar,
Ruska så sachtliga fram, genom blanke små glittrande steenar,
Den swale Westwind surrar ibland, och raskar i löfwen,
Spridand’ een liufwelig lucht, af blomor och hälsesam’ örter,

270. Susar i sachtan dön, uti skuggan, och lockar i sömnen.
Alt är täckt hwad här ögat seer, och fötterne träda,
Kom, kom HERCULE, kom; vtan högre betänckiande, fölg mig.
HERCULES, öfwertalt, som en vng och hitziger Herre,
War opå språng, steg til, och wille nu föllia Fru Lusta:

275. J det een annan kom, i Frus hampn, menskelig ansedd,
Doch icke Menniskia: men een trofast ädle Gudinna,
Hon war sedig uti sin gång, och wyrdig af anseend,
Wigtig i laater, full med alfwar, och ährlig af vpsyn,
Brun vnder ögon, och bränd af Sool-skijn, mager af hulde;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:40:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/2/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free