Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fl ■ ■ —–––––––...................-.. —
Samuel Columbus
Strax lätt tå Gud en Sömn i Adams ögon rinna,
Ock bygde medlertijd utaff hans reef en Qwinna:
När Adam waken wardt, då roopte han ey seen,
Sij, kött aff mijno kött, och been af mijne been.
Fast lycklig stund war du den gången, Adam, somnad,
At under sötan Sömn, din lycka bleef fullkomnad:
Ja, meer än lycklig stund, du waakt’ af Sömnen opp,
At du för ögon fant, din andra Siäl och Kropp.
Gud sammanfogde dem i helge Äckta-Orden,
Ther til sin signad gaaf, ock böd upfylla Jorden:
Mäd-deelte macht och wålld åt dätta täcke paar,
At råda Jordsens kretz, ock hwad där inne waar.
V.
Fallet.
Säll den! som när han säll, sin sällhet sielfwer kände!
Ock ey förbudit gods aff förrwett effter rände!
Han kunde good och glaad i Lustegårdar gå,
Ock han, ock glädien hans, bestånd ock ålder nå.
Wår första Faar och Moor i Paradijset såtto,
Ett sällt ock saligt Folck i mångahanda måtto:
Ock nöto Jordsens Fruckt, doch ey för Hungers twång,
Män at ok smaakens lust, hoos dem skull haa sin gång.
Af allehanda trään de lof at äta hade,
Alleenast war där ett, om hwilko Gudh dem sade;
J äten ey theraf, i rören ey therwijd,
Wijd straff af nöd ock död, nu ock til ewig tijd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
