- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 2. Svensk renässanslitteratur. Skogekär Bärgbo, Georg Stiernhielm, Samuel Columbus, Andreas Arvidi, Urban Hiärne, Lars Johansson, Johan Runius, Haquin Spegel, Gunno Dalstierna, Israel Holmström, Jacob Frese /
188

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Urban Hiärne

Lyckan hoon smickrar ey lenge medh dem, som i högheet

och ähro

Satt’ ähro, dem hoon kan kasta så hasteligh kull.

Rätt sådan art haffwer hoon, som hoon allmeent bildas och

affmåls;

Såsom en Qwinna plägh’ hon ofta förandra sin hogh,
Ostadigh, wackland’ i all sin gång, sina wägar och wandring,
Otrogen i sitt werck, fast hoon i förstone tycks
Ganska liuffwlig i alt; hoon lell uppå lychtone störter
Kull uthi största beswäär, neder i gräsliga diup.

När som hoon våår öödh’ delar uth, bedräglig och olijk,
Milder, grymm eller ond, som henne faller i sinn,

Som den ena medh alt, den andra med inte begåffwar;

Dem uthi ringare stånd hielper hoon entligen upp,

Men twärt om, dem hoon altijdh i wärlden haar högre
befordrat,

Dem i ett ögnableck trampar hoon neder i grund.
Hwarföre haffwa och de förnuftiga målare dichtat

Foordom, och wijsliga stält henne på hwirfflande hiuul,
Barnslig, späder och ung, med flychtiga, wingade fötter;

Haffwa och konstliga satt detta berychtade troll
På een kullrande kloot medh tordööns betzel i näffwen,

Den plägh’ hoon styyra med oond falskheet och all

raserij;

Dööffw, att hoon ey aff häftiga böner kunde beweekas,
Blind, att hoon icke må see tårar och ynckeligh grååt.
Mången unger och yyr, betagen aff trängtan och åtråå
Till hög’ embete, godz, rijkedom, heder och macht,

Aff een osläcklig lust till härska, råda, regera,

Ligger och martlar sigh uth all sin älendiga tijdh.

När han länge gaapar, och sist slett inte bekommer,

Gåår han och henger sin hals, weet ej affwända j tijdh
Fråå slijk flettia. Men om han fåår, då glädz han och hugnas,
Lijka som denne för alt fått hade träfflige ting,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:40:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/2/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free