Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hoppats, inför rektorn fick visa min färdighet uti
innanläsningens eller, som jag skulle vilja säga, välläsningens svåra
konst. Adjunkten läste sjelf utmärkt väl och han var
dessutom mycket noggrann med att efterhöra, huruvida vi
uppfattat innehållet af det lästa. Men han fordrade ej, att vi
skulle läsa alldeles så långsamt och markera orden så starkt
som rektorn. Mot min läsning hade han intet att anmärka.
Men hvad betyg jag erhöll för densamma, fick jag först långt
efteråt veta, och var detta till min fulla belåtenhet.
Efter det ena ämnet kom det andra. Nu kom det tredje
profvet, hvilket var uti kristendom. Innan vi efter rasten
trädde in i salen, hade åtskilliga grufvat sig för, hur det
skulle gå. Ja, en stor del önskade sig, att de hade haft
långkatekesen eller åtminstone Schartaus lilla katekes till hands
att läsa öfver uti. Jag fann dessa önskningar mycket
barnsliga, ty nog borde man väl kunna svara med egen eftertanke,
ifall man ej ihågkom bokens uttryck.
Då vi intagit våra platser, inträdde kristendomsläraren,
presterlig, som det oss syntes hård, skarp, genomträngande.
Men ett drag af mildhet lyste dock vid närmare efterseende
öfver hela hans anlete.
Till hvar och en gaf han några frågor dels ur
katekesen, dels ur bibliska historien. Ju längre han höll på med
examinationen, dess tydligare märkte jag, att han ej nöjde
sig med frågor, som de inträdessökande rimligtvis kunde
besvara efter katekesen och bibliska historien, utan sporde
efter kristendomens och bibelkunskapens djupare sanningar.
Och när ändtligen hans blick pröfvande stannade på mig, så
mötte jag den visserligen med bäfvan, men dock med tillförsigt,
då jag ju mer än en gång förut med heder genomgått en
pröfning i mina kristendomsstycken.
Hans fråga till mig var :
”Hvad är en rätt tro?”
Då frågan nu gällde mig sjelf, blef jag i ett ögonblick,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
