Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem, och min hund låg med hängande tunga midt i solbaddet.
Jag var icke vänlig mot Agnes i mina tankar. Jag visste
ej, hvad hon nu åter hade på min väg att göra; hon kunde
låta mig vara i fred, tyckte jag. Jag sade mig själf, att jag
för henne var som en krukväxt, hvilken hon hindrade från
att slå rot, af pur omsorg, genom att jämt och ständigt fingra
på den för att se efter om den sutte fast. Satt jag då så
löst, att jag ännu behöfde skälfva vid blotta beröringen af
hennes hand? Och misstanken smög sig in i min själ och
bet sig fast i den som en blodigei. Men en sådan misstanke
— misstanken om att något är, hvilket man önskar icke vore,
misstanken om en verklighet, som finnes till, tvärt emot
vår innerligaste åstundan och vårt hetaste behof, — den
misstanken är som sagans hydra, ty då man afhugger dess ena
hufvud, växa hundra ut igen, och den är som masken, ty den
lefver, äfven om man styckar den, och den är som spindeln,
ty den spinner ut ur sin egen substans ett nät, hvarmed den
innesluter hela själsapparaten och hvari den fångar alla
sorglöst kringflygande minnen, af hvilkas blod den kan suga
sig stinn.
Jag hade ett par gånger under vintern varit inne i
Köbenhavn på några dagar, hört god musik, sett det rörliga
lifvet draga förbi mig som en brokig, brusande karnaval,
njutit af intelligenta mäns och fina kvinnors umgänge. När
jag kom tillbaka hem, syntes det mig som om allting mistat
färgen. Det var kallt, fult, rått, dumt, — nejden och
människorna, samtalen och sysslorna, alltsammans. Jag hade
lagt af min vanliga dräkt blott för några fattiga dagar, och
ändå hade den hunnit blifva mig så främmande, att det gick
en rundlig tid, innan jag åter kunde trifvas i den och känna
mig väl till mods.
Hvad betydde väl detta? Och så var där ännu någonting
annat, som gjorde mig rädd, då jag nu erinrade mig det. Det
hade under detta år, hvarunder vi varit förlofvade, kommit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
