Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kom och öppnade, har han gått sin väg igen, långsamt och
dröjande, och jag har lyssnat till hans steg, tills de dogo
bort i nattens tystnad.
Men så en natt, då jag vaknade, fann jag honom ligga i
sängen vid min sida. Det var beckmörkt, och jag såg honom
ej, men jag kände hans närvaro. Jag störtade upp och tände
ljus: han låg hopkrupen ofvanpå täcket som ett bylte och
såg på mig med två ögon, undergifvet bedjande som en sjuk
eller misshandlad hunds. Hvad som sedan hände, vet jag
ej; när jag kom till mig själf igen, föll en grå morgongryning
in i rummet, och jag fann mig liggande framstupa öfver
sängen och ljusstaken och det afbrutna ljuset på golfvet.
Sedan dess har en månad gått, och under denna tid har
jag ej sett honom en enda gång. Men hvarenda natt känner
jag på mig, att han går utanför och stryker kring knutarna,
och jag vet, att han en gång skall slippa in och att jag då
åter skall finna honom i min säng. Jag anar honom i allt,
i almarnas melankoliska susning, i sorgens musik, i den
fallande skymningen; och nu — just nu ser jag honom i de
långa skuggorna, som ligga öfver markerna i månskenet. Det
är en husvill, som jag har dåligt samvete öfver att ej ge min
säng för natten, men det är också min fiende, en parasit,
som suger mitt blod och som jag måste döda–––––-”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>