Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Knappt kunde också kungen själf häfda sin värdighet
inför henne. Hon ingaf honom en känsla af tvång och
förstämning, hon var skuggan af en vilja, som han tuktats till
att lyda, och som nu ställt sig mellan honom och hans maka,
högst hinderlig för hans hetsiga sinnes nycker. Därför
hämnades han gärna, när han hade sin lilla Fröja för sig själf,
med att öfverösa fru Fasta med spe.
Men hvar dag satt den unga drottningen i frustugan, blek
om kinden, och tänkte sina egna tankar, medan händerna
sysslade med sömmen.
Den gångna vintern stod för henne som en enda lång
bröllopsnatt, med skymning eller fackelsken öfver alla
minnen. Yrvaken hade hon famlat sig fram och aldrig rätt vetat
hvar hon var. Mest dagsljus låg öfver brudfärden från Lund,
då hon satt i karmen hos fru Fasta, men kungen alltsomoftast
kom och lyfte henne upp till sig i sadeln — och de bistra
järnmännen stötte hvarandra i sidorna med sina spjut och
logo i sina skägg.
De redo med stort och muntert följe på frusna stigar
genom stora skogar, och där de togo in, blef gästabud med
dans långt fram mot midnatt; och hvar morgon vaknade
hon i en främmande kammare med kinden mot sin allra
käraste herres bröst.
En gråkall kväll såg hon en betydande stad, omgifven
af en mur med många torn, växa upp vid himmelranden. Till
höger stod en borg med än högre murar och rundlar och ett
mäktigt torn i midten. Där bakom sträckte sig en snööken
vidare än ögat nådde.
Det var Kalmar stad och Kalmarhus, resans mål och
vinterns ide, där julen firades med lustbarhet och lek och
många mässor desslikes. Ty lifvet var icke alltid en dans
med klingande bjällror. Bakom glädjen stod städse allvaret
på lur, som fastan bakom julen; och det var som om jul
och fasta beständigt trätte om kropp och själ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
