Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gluggen, och öfver sitt hufvud hörde hon ett hemskt kraxande
och flaxande. I denna natt tycktes alla troll ha sluppit lösa.
Sidenlakanen brände henne, ångstens klibbande händer
klämde henne för strupen, gråten, som icke fick luft, sprängde
i bröstet. Hufvudsvålen strammade. Hela hennes kropp var
spänd som en sträng, och hon kunde hvarken gråta eller
bedja. — Framåt morgonen föll hon i dvala, men krampen
släppte hvarken kropp eller själ, och hon brottades med
hemska drömmar.
Väldiga flammor stego mot skyn, hela landet brann, och
inne i bålet gick Satan själf och makade bränderna. Stora
skogar vräkte han på elden. Han hade ett ansikte af is,
kransadt af brinnande hår och skägg, med ett glödrödt näbb
till näsa och ögon som två vakar, i hvilka flammorna
speglades. På hans högra hand satt junker Erik med det hvita
ansiktet förvridet af kval, svällande till en blåsa, som brast
med en suck.
Men genom lågornas dån hördes Hämnarens röst talande
i gudomlig vrede:
”Hvad en människa brutit måste sonas. Blod ropar mot
min himmel, blod måste flyta. Det lif du bär inom dig skall
förbrännas, som det människobeläte, du kastade på bålet —”
I detsamma kände hon sig gripen af Belials starka
händer. De knöto henne samman som ett strå, och hon
vaknade af att någonting brast inom henne.
På morgonen låg hon blek och matt i bädden och undrade
öfver alla fru Karins ömma omsorger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
