Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Verner von Heidenstam - Ur Dikter - För mig finns ingen väg från hemmets dörr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som svärtat getskinnspjäxan på hans fot:
— Behöfver du en spåmans prat, när fjärdens
hjälpsamma vindar gå till hafs från ön?
Är det till trälar som du vändt din bön?
Af skummet våt och mött af tusen frågor
i Miklagård, i väringarnas krets,
du byter snart din rock vid spiselns lågor
mot en med bjällror och med håndsbred spets.
Där kasta barnen boll i gatans damm
med all den frukt, som tiggarpåsen rågar.
Där ryktas hästarna med silfverkam
och svinen beta under marmorbågar.
Af människor det mer än nog skall finnas,
hvart skeppet styrs af ödets tärningkast.
Det är ej dem, som du hvar natt skall minnas,
det är den mark, där du har vuxit fast,
det är den vik, där du som gosse badat,
och myrarna, på hvilkas falska dy
du het med spjut i solnedgången vadat,
och timmerväggens lukt och flöjelns gny
och spiselvrån, där den sjöngs alltid ny
den gamla sagan under julens nätter
om grafsatt guld och om försvunna ätter.
Det är den hund, som du gaf värn och vård
och räckte hälften af din svarta kaka.
Och ingen jordens kungadryck skall smaka
som brunnens vatten på din faders gård.
Till landsflykt födas våra främsta män.
Var stolt att hedern ej blef dig förmenad.
Den är ej värd ett handslag af en vän,
som icke tio längta att se stenad.
Allt svart förtal har samma gång, min frände.
Först samlas kvinnorna och strö sin sådd.
Så komma gäckarna, som kvinnor spände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
