Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Verner von Heidenstam - Ur Bjällboarfvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svikaren, med de hatfullaste ord, som en kvinnotunga kan
hitta.”
Hon försökte med sina omfamningar att återväcka en
glimt af hans forna ömhet, men det isade genom armarna.
Hon kände, att han icke hade annat att gifva än en sval
och vemodsblandad tillgifvenhet. Hon lofvade honom
obrottslig trohet till det sista.
”Den, som har älskat Valdemar, kan aldrig älska någon
annan,” hviskade hon. ”Jag har felat, men jag har också
älskat dig, och jag var lycklig, bara jag visste dig lycklig
och hörde harpbruset från ditt hof.”
Båda frågade sig tyst, om det endast var ett afsked för
stunden eller om deras stackars sargade saga nu brast sönder
för alltid. ”Han kastar sin krona för att lefva,” tänkte
hon. ”Han gör så, därför att lifvet är honom kärast. Men
på den sjuka och nedbrutna trycker döden i stället sitt märke.
Och därför tackar jag. Jag går till skuggorna, och dit
längtar jag.”
Han steg upp på hästen med gossen. Algotssönerna
följde honom med det hoprullade röda valdemarsbaneret.
Så länge han var inom synhåll, stod hon kvar och kastade
kyssar efter honom.
Skogen var nu höljd i gul rök, och brandlukten gjorde
det svårt att andas. Men fast molntapparna uppe kring den
klarnade solen fortsatte att gå söderut mot fienden, började
en stark västan att blåsa utefter marken och klöf ett skår
i röken.
Karl Algotsson, som red efterst, vände sig.
”Allt är oss emot,” ropade han. ”Till och med vinden
bedrar oss. Vid jungfru Ingrid, min broders hjärtebrud,
har någon af er en kär vän som han, så fly, fly! Än lefver
Valdemar!”
Inom en liten stund hade alla skyndat till hästarna, och
Sofia stod ensam kvar med sina tärnor. Genom skåret i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>