Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oscar Levertin - Ur Kung Salomo och Morolf - Salomos och Morolfs sista möte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
&’–...o–...-o-... Q-o- -..Q•■-.. O-..-O–.-o*O**..O■•»..-o.
Oscar Levertin
Du ordet känner som jag plägar
till rättesnöre för min själ:
allt har sin tid. För mig de tider
ren flytt, då man går hånd i hånd.
och hjärtat sig i jubel smider
städs nya länkar, nya band.
Ett band är moder, band är syster,
band älskad kvinna, son och vän —
ack, ljufva band för den det lyster,
att ha sin fröjd bland mänskor än,
men tunga band, när skimret mister
det hem, där man har bott och byggt
och ensamkänslan vingen rister
mot tyst och fjärran frihetsflykt.
En dröm om ensam frid och tystnad
har i mitt inre börjat gro.
All jordens ömhet, världens lystnad
vill sakta glömma Salomo.
Mitt hjärta brunnit alltför mycket.
Dess kärlek bundit allt för tungt.
Det längtar kasta af sig trycket,
att blifva ensamt och bli lugnt.
Du älskadt band var också, broder.
Jag bjuder därför dig farväl.
M o r o 1 f.
Som skicklig lots du styrt ditt roder.
Men jag din mening fattar väl.
Dold harmen dock i talet glöder.
Du Morolf lysa vill i bann?
En kvinna ej är värd två bröder,
två vänner skilja från hvarann.
Jag höll dig kär med dina griller,
din mörka blick, din visdoms skrift,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
