Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oscar Levertin - Ur Kung Salomo och Morolf - Salomos och Morolfs sista möte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om den, för hvilken allt var möda
och kamp med världen och sitt jag,
känt i sitt inre dunkelt glöda
så Kains låga någon dag,
tillgif mig det. Jag öfvervunnit
med bitter strid all nattens hat,
och kärlek har till sist blott brunnit
för dig, min ungdoms lekkamrat!
Dock våra vägar äro skilda.
Drag ut och dina riken vinn!
I lek du bygga kan och bilda,
i lek blir också jorden din.
Ty lek är lösningsord för lifvet.
I blodets svall och plantans saft
allt spel är af dess gnista drifvet.
Lek är all dikts och danings kraft.
Men dig var striden lek med faran,
dig kamp var lust för själ och arm,
en jägarlek med piln och snaran
blef kärleksfebern i din barm.
Du spindeln är, som jämt kan spinna
med fröjd sitt nätverk i det blå,
och aldrig tröttnar du att tvinna
din dröms, ditt väsens silfvertrå.
Men närmre mörkret än min yngre
och ljusa broder blef jag född.
Hos mig är allting äldre, tyngre
och mörkrets lidelse vardt lödd
på nattens ässja vid mitt hjärta.
Om natt och flamma, glöd och kol
mitt hårs och mina ögons svärta
än bärer dunkelt vittnesmål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
