Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oscar Levertin - Ur Sista Noveller - I Trastevere
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O**...-©•••..•©•■•..•■O”-..-o-..-O-...•o—.-O**..–O-*..’-o*’...0^0^
!• 1 "-1 " 1 .11 " ~–— ■...................■ ’mi rr r .1 ■
kristna en gång uppträdt bland grekiska handelsresande,
orientaliska komici och danserskor från Alexandria, flinka
i höfterna. En syrisk köpman, som blifvit rik på att sälja
parfymerier, lädervaror och annat kram till hedningarna i
Gallien, hade på tomten byggt en kristen basilika. Ännu
kunde man skymta den gamla anläggningens grundplan, när
man genomvandrade kvarterets trädgårdar, boningar och
små kapell, fastän den gamla kyrkan nu efter många öden
förvandlats till ett fattighus och den gamla förgården, där
katekumener och botgörare i hvita dräkter tvagit synden från
ansiktena i reningsbrunnen och knäböjande bidat
inträdes-stunden bland trosbröderna, nu blifvit en trädgård med
fruktträd och köksplanteringar för de gamla gubbarna.
Grånade och hopkrupna slickade de här sol som orkeslösa
husdjur. Piporna slocknade af sig själfva i deras munnar.
Försiktigt närmade de sig hvarandra till höfliga samtal, men
gingo mest för sig själfva fram och tillbaka på noga
begränsade områden. Det var som hela trädgården hade en
osynlig inrutning, som noga iakttogs. Domenico trifdes
bland de åldriga herrarna med de sällsamma talesätten och
minnena. Hans hjärtevän var en f. d. bandit och mördare,
som efter lång fängelsetid benådats och nu förde en högst
uppbygglig vandel, omgifven af tama fåglar, som han matade
och hvilka kvittrande spatserade på axlarna kring hans
apostlahufvud
Men tidigt på morgonen drogs åter Domenico till Santa
Maria i Trastevere. En sval nordan svepte från campagnan
och förde in i gatorna en lukt af vida, fuktiga marker, medan
gräsdoften steg mellan husen från de stora oxfororna. De
gråglänsande dufvorna hade tagit det tomma torget i
besittning, blott motvilligt och lågt flögo de upp, när vandraren
kom alldeles in på dem. Fontänens vattenbåge sken i
morgonsolen. Domenico såg upp mot mosaiken på kyrkväggen.
Maria satt redan på sin tron, klädd i all sin stass af guld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
