Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oscar Levertin - Ur Sista Noveller - I Trastevere
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
följde honom barhufvad, och i mörkret gnistrade hennes
gyllenröda hår. Medan man väntade på bärarna, som skulle
föra liket till bårhuset, röjdes matbordet af, och Melkisedek
lyftes upp därpå. En gumma, som förmodligen någon gång
varit inne i en synagoga och därför ansåg hufvudbetäckningen
höra till den dödes religion, satte sammetsmössan på hans
gråa hår. Där den lille gubben låg i skenet från vaxljusen
i de fäderneärfda silfverstakarna, såg han själf ut som ett
underbart gammalt kuriosum och icke som en människa,
hvilken nyss varit lefvande. Det blef småningom tomt i
rummet. Domenico, som glömd och hjälplös satt kvar i sin
stol, tog den dödes kalla hand i sin, och det kom öfver
honom, som icke kunde reda ut för sig själf all den fasa
och ensamhet, som isade hans hjärta, en nästan sonlig ömhet.
Under många tårar bad den lihe krymplingen den heliga
jungfrun och många olika helgon, att den gamle juden icke
skulle behöfva komma till helvetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
