- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 22. Selma Lagerlöf ; Gustaf Fröding /
60

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Så känner Gösta hur två armar sakta lyftas upp kring
hans hals i en svag, maktlös tryckning.

Nätt och jämnt kände han den, men Marianne menade,
att hon hade gifvit luft åt den sammansnörda passionen
inom sig i en kväfvande omfamning.

Men då Beerencreutz såg detta, lät han hästen löpa
hur den ville på den kända vägen. Han lyfte blicken och
kikade envist och oaflåtligt på sjustjärnorna.

* * *

AUKTIONEN PÅ BJÖRNE.



Ofta måste vi unga mycket undra på de gamlas
berättelser. ”Var det då bal hvarenda dag, så länge som er
strålande ungdom varade?” frågade vi dem. ”Var lifvet då
ett enda långt äfventyr?”

”Voro alla unga damer sköna och älskvärda på den
tiden, och slutade hvartenda gästabud därmed, att Gösta
Berling enleverade en af dem?”

Då skakade de gamla sina ärevördiga hufvuden och
gingo att berätta om spinnrockars surrande och väfstolars
rassel, om köksbestyr, om slagors dunkande och yxans gång
i skogen; men det varade inte länge, förrän de åter voro
inne på den gamla stråten. Då körde slädarna upp till
förstutrappan, då ilade hästarna bort genom mörka skogar
med de glada, unga människorna, då yrade dansen, och
fiolsträngarna sprungo. Med dunder och brak brusade
äfventyrens vilda jakt rundtorn Löfvens långa sjö. På långt håll
hördes dess dån. Skogen sviktade och föll, alla ödeläggelsens
makter sluppo lösa: vådelden flammade, forsen härjade,
vilddjuren ströko hungriga kring gårdarna. Under de
åttafotade hästarnas hofvar trampades all stilla lycka till stoft.
Hvarhelst jakten brusade förbi, där lågade männens hjärtan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/22/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free