Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gösta blef rent af ond på henne. Där satt hon på ett
köksbord och hade inte hjärta för något annat än sina
speglar och sitt porslin.
”Tant borde skämmas!” for han ut. ”Där kastar ni
ut er dotter i snödrifvan, och så tror ni, att det är bara
elakhet af henne att inte komma tillbaka. Och ni tror, att
hon inte är bättre, än att hon öfverger den hon tycker om,
bara för att hon annars skulle bli arflös!”
”Kära Gösta, bli nu inte ond, du också! Jag vet ju
inte hvad jag pratar. Jag försökte allt att öppna för Marianne,
men han tog mig och drog mig bort. De säga jämt
härhemma, att jag ingenting förstår. Jag skall inte missunna
dig Marianne, Gösta, om du kan göra henne lycklig. Det
är inte så lätt att göra en kvinna lycklig, Gösta.”
Gösta såg på henne. Hur hade nu också han kunnat
höja sin röst i vrede mot en sådan människa som hon?
Förskrämd och utjagad var hon, men med ett så godt hjärta.
”Tant frågar inte efter hur Marianne har det,” sade
han sakta.
Hon brast ut i gråt.
”Blir du inte ond, om jag frågar dig?” sade hon. ”Jag
har längtat efter att fråga dig hela tiden. Tänk, jag vet inte
mer om henne, än att hon lefver! Inte en hälsning har
jag fått från henne på hela tiden, inte en gång, när jag
skickade kläder till henne, och så tänkte jag, att du och hon
inte ville låta mig veta något om henne.”
Gösta stod inte ut längre. Han var vild, han var yr
— stundom måste Gud sända sina vargar efter honom för
att tvinga honom till lydnad —, men den gamlas tårar, den
gamlas klagan var honom värre att tåla än vargars tjut. Han
lät henne veta sanningen.
”Marianne har varit sjuk hela tiden,” sade han. ”Hon
har haft smittkopporna. Hon skulle komma upp i dag och
ligga på soffan. Jag har inte sett henne sedan första natten.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
