Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Barn, den ende är gången
och med honom all kärlek och kärleks fröjd.
Han, som du älskat så, som om han lärt dig
att med vingar flyga i luftens rymd.
Han, som du älskat så, som om han skänkt dig
den enda säkra platsen i öfversvämmad by,
han är gången, han, som ensam förstod
öppna ditt hjärtas dörr.
Jag vill bedja dig om en enda ting, du min älskade:
Lägg aldrig uppå mig hatets börda!
Det svagaste af allt svagt, är det ej ett människohjärta?
Hur ville det lefva under den sargande tanken,
att det vore en annan till plåga?
O, min älskade, ville du mörda mig,
skaffa dig ingen dolk, köp ej gift eller rep!
Men låt mig blott veta, att du vill se mig försvinna
från jordens grönskande ängder, från lifvets riken.
Och jag skall sjunka i grafven.
Du gaf mig lifvets lif. Du mig kärlek gaf.
Och du tar din gåfva igen. O, jag vet det väl.
Men byt den icke i hat!
Jag älskar ändock att lefva. O, minns det!
Men jag vet jag skall dö under hatets börda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
