Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon ägde tre glada och flitiga döttrar och en liten stuga vid
vägkanten. Hon hade en samlad styfver på kistbottnen,
styfva silkesschalar, rakryggade länstolar och kunskap i
mångahanda, som är nyttigt att veta för den, som själf måste
förtjäna sitt bröd.
Men det bästa hon ägde var täckbågen, som gaf henne
arbete året om, och roskvarteret, som gaf henne glädje, så
länge sommaren varade.
Nu är ock att berätta, att i fru Moreus’ lilla stuga fanns
en hyresgäst, en liten torr mamsell, omkring fyrtio år
gammal, som bodde i ett gafvelrum på vinden. Mamsell Marie,
som hon alltid kallades, hade sina egna åsikter om många
ting, såsom den gärna får, som sitter mycket ensam och
låter sina tankar hvälfva kring det, som ens egna ögon ha sett.
Mamsell Marie trodde, att kärleken var roten och
upp-hofvet till allt ondt i denna sorgfyllda värld.
Hvarje kväll brukade hon, innan hon somnade, knäppa
sina händer och läsa sin aftonbön. Sedan hon då hade läst
"Fader vår” och ”Herren välsigne oss”, slutade hon alltid
med att bedja Gud bevara henne för kärleken.
”Det blefve bara elände af,” sade hon. ”Jag är
gammal och ful och fattig. Nej, måtte jag bara slippa att bli kär!”
Hon satt dag efter dag uppe på vindskammaren i fru
Moreus’ lilla stuga och stickade gardiner och dukar i
fjällstickning. Alla dessa sålde hon sedan till bönder och
herrskap. Hon höll på att sticka ihop en stuga åt sig.
Ty en liten stuga på utsiktsbacken midt emot Svartsjö
kyrka, det var hvad hon ville ha, en stuga, som låg högt
på en backe, så att man kunde se fritt och långt därifrån,
det var hennes dröm. Men kärleken ville hon inte höra
talas om.
Då hon om sommarkvällen hörde fiolen ljuda från
korsvägen, där spelmannen satt på gärdesgårdens stätta och
de unga svängde om i polskedans, så att dammet yrde, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
