Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O" -.. o ...o ... O -... O •-...O’ -.- O • 0 0 o o *-,. o ••..o.
::–––––––––––––––-—.—.......... ■■ ■ .......&
gaf det nätt och jämnt vatten. Hon älskade inte blommorna,
dessa kärlekens barn. Bladen hängde dammiga. Spindlar
lekte mellan grenarna, och knopparna slogo aldrig ut.
Och i fru Moreus’ roskvarter, där fjärilar fladdrade
och fåglar sjöngo, där doftande blommor sände kärleksbud
till sväfvande bin, där allt talade om den förhatlige, där
satte hon sällan sin fot.
Kom så en tid, då Svartsjö församling lät sätta in en
orgel i sin kyrka. Det var sommaren före det året, då
kavaljererna regerade. En ung orgelbyggare kom dit. Han
blef, äfven han, hyresgäst hos fru Moreus och blef inhyst,
han ock, i ett litet gafvelrum på vinden.
Så satte han då upp denna orgel, som har så underliga
toner, hvars förfärliga basunstämma alltemellanåt bryter fram
midt i en fredlig psalm — ingen kan veta hvarför och
huru — och kommer barnen att gråta i kyrkan om julottan.
Att den unga orgelbyggaren var en mästare i sitt yrke,
det må väl gärna betviflas. Men en munter fyr var han,
med solsken i ögonen. Han hade vänliga ord för en och
hvar, för rik och fattig, för gammal och ung. Han blef
snart god vän med sitt hyresfolk, ack, mer än vän!
Då han om kvällarna kom hem från arbetet, höll han
fru Moreus’ garnhärfva och arbetade vid de unga flickornas
sida i roskvarteret. Då deklamerade han ”Axel” och sjöng
”Fritjof”. Då tog han upp mamsell Maries trådnystan, hur
ofta hon än tappade det, och satte till och med hennes pendyl
i gång.
Han slutade ingen bal, innan han hade dansat med alla,
från den äldsta frun till den yngsta tösen, och om en
motgång drabbade honom, satte han sig vid sidan af den första
kvinna han råkade och gjorde henne till sin förtrogna. Jo,
det var en man, sådan som kvinnorna skapa i sina drömmar!
Det skall inte sägas om honom, att han med någon talade
om kärlek. Men då han hade bott några veckor i fru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
