Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men grefvinnan hade roligt, hon, och de fiesta kunde
inte låta bli att skratta, fast de nog tyckte, att det var synd
om mamsell Marie.
Grefvinnan tog en handfull torra rosenblad ur en
pot-purri-kruka, gick under tragiska åtbörder fram till mamsell
Marie och sjöng med djup rörelse:
"Du reser ifrån oss. Välkommen igen!
Hör vänskapens stämma, som talar!
Var lycklig, och glöm ej en älskande vän
i Värmelands skogar och dalar!”
Sedan strödde hon rosenbladen öfver hennes hufvud.
Människorna skrattade, men mamsell Marie blef vild af vrede.
Hon såg ut, som om hon hade kunnat rifva ögonen ur
grefvinnan.
’’Du är en dålig kvinna, Märta Dohna,” sade hon.
”Ingen hederlig kvinna borde umgås med dig.”
Grefvinnan Märta blef ond, hon med.
”Ut med sig, mamsell!” sade hon. ”Jag har haft nog
af hennes galenskaper.”
”Ja, jag skall gå,” sade mamsell Marie, ’men först
skall jag ha betaldt för mina dukar och gardiner, som du
har satt upp här.”
”De gamla trasorna!” utropade grefvinnan. ”Vill hon
ha betaldt för de gamla trasorna! Ta dem med sig! Jag
vill aldrig se dem mer! Ta dem genast med sig!”
Därpå kastade grefvinnan åt henne dukarna och slet
ned gardinerna, ty nu var hon i fullt raseri.
Nästa dag bad den unga grefvinnan sin svärmor, att
hon skulle försona sig med mamsell Marie, men grefvinnan
ville inte. Hon var trött på henne.
Grefvinnan Elisabet for då åstad och köpte af mamsell
Marie hela lagret af gardiner och satte upp dem i hela öfre
våningen. Däraf kände sig mamsell Marie åter upprättad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
