Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
honom! Hade han då någonsin gjort något så märkvärdigt?
Att sätta sig att dö var då inte något så underbart. Och
hvad han så hade utfört för storverk, visst var det, att nu
missbrukade han sin makt. Han satte sig emot barnen i
allt, som de hade lust till, den gamla fågelskrämman. Han
dref upp dem från middagssömnen i gröngräset. Han hade
upptäckt det bästa gömstället i parken och förbjudit dess
begagnande. Nu allra senast hade han företagit sig att rida
på osadlade hästar och att åka i hö.
De voro alla säkra på att den stackaren aldrig hade
blifvit mer än tre år. Och nu öfverföll han stora
fjorton-åringar och påstod, att han var af deras ålder. Det var det
allra retsammaste.
Det var otroliga ting, som kommo i dagen om honom.
Han hade fiskat löjor från brokaren, han hade rott i den
lilla ekstocken, han hade klättrat i den där pilen, som hängde
ut öfver vattnet och som var så treflig att sitta i, ja, han
hade till och med legat och sofvit på krutfjärdingar.
Men de voro alla vissa om att det inte fanns någon
undflykt från hans tyranni. Det var en lättnad att ha fått
tala ut, men inte något botemedel. Man kunde inte göra
uppror mot morbror Ruben.
Man skulle inte vilja tro det, men då dessa barn blefvo
stora och fingo egna barn, började de genast göra sig nytta
af morbror Ruben, såsom deras fäder hade gjort före dem.
Och deras barn återigen, det vill säga de ungdomar,
som nu växa upp, ha lärt läxan så väl, att det hände en
sommar ute på landet, att en femårig pys kom fram och
sade till gamla farmor Berta, som hade satt sig på en
afsats i trappan, medan hon väntade på vagnen:
”Farmor hade en gång en bror, som hette Ruben.”
”Det har du rätt i, min lilla gosse,” sade farmor och
steg genast upp.
Detta var för all ungdomen en sådan syn, som om den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>